Jämtland, Jämtland, jämt å ständigt!

En kväll på Sylarna så ringde det från receptionen. De är här nu! Jag sprang ner och mötte upp de sex scouterna, fyra ledarna och världens finaste hund. Dagen efter var det dags för topptur och vi hade lite planer att smida. Avgång halv tio säger vi.

 Det blev en fin dag, sol och moln om vartannat. Då och då såg det lite tveksamt ut om vi skulle kunna ta oss upp i dimman, men snart klarnade det igen och vi kunde knata på.

 Classic fjällfika. Det här har jag ätit vid Spåjme så himla många gånger. Alltså hetvatten och en halv kexchoklad. Glamoröst så det sprutar om det! Detta var alltså bara första fikat, senare åt vi dubbelmackor och soppa så det stod härliga till!

Här är alla kompisarna.

Sista biten upp till toppen var vi inte direkt ensamma. Från Nedalshytta i Norge gick nämligen loppet Storsylen opp. Helt enkelt, springa från Nedalshytta till toppen. (11 km och 1000 höjdmeter. Det klart att jag är imponerad av dem!) Plötsligt passade mina gympadojor in i mängden, till skillnad från scouternas tältveckokängor. Så när vi kom upp på toppen blev vi välkomnade med en stor målskylt. Kult. Sen är det bara att vända och gå hela vägen hem igen.