Ett kärt återseende

Jag har börjat blogga många gånger och nu tänkte jag börja igen! Jag vet inte om det är våren eller vad, men jag känner mig väldigt inspirerad, vi får se hur länge det håller i sig!

 Jag kan börja med att presentera mig och det jag tänkte skriva om i alla fall.
 Jag heter Ellen, jag är 23 år och läser till miljövetare i Göteborg - den bästa staden! Miljö är en stor del av mitt liv, så om jag har några smarta tips så kommer det självklart att hamna här! Jag kanske också skriver om vad vi hittar på i skolan och om det händer något kul miljöevent som är öppet för fler.

Jag bor i östra (bästa stadsdelen) med en pojkvän som heter Ingemar. Där jag bor finns det en tillsammansodling, Redbergsodlarna, som jag är med i och väldigt pepp på just nu! Det kommer jag nog att skriva om, jag blir nämligen barnsligt glad nu när försåddsplantorna börjar blir stora. För att inte tala om när man kan skörda egna grönsaker!

Något annat jag gillar himla mycket är att vara utomhus. Jag har jobbat på fjällstation och utelängtan håller i sig. När jag måste vara i den här staden, som jag ändå gillar jättemycket så gillar jag att klättra och att segla, när man kan åka härifrån så vill jag åka skidor (vilken sort som helst) eller vara på sommarfjäll. Eller bara gå någonstans och sova utomhus. Ingemar har en liten (för att vara stor...) fin segelbåt, den är blå och heter Carpe Diem.

Ibland är jag scoutledare i min hemmakår Lerum, det tar ganska mycket tid att åka dit så jag är inte med så ofta, men det är himla kul!

Jag är något sorts vegetarian. Om jag kommer på något coolt, gott och fint recept så kanske jag visar hur man gör!

För att ni inte ska tro att jag har världens glassigaste liv (även om det är ganska så glassigt nu på våren) så tänkte jag skriva om några tråkiga saker också: I vintras blödde jag näsblod fyra gånger på en vecka, så stressigt var det ett tag. Jag har inget sommarjobb. Jag gillar att träna, men gör det inte så mycket som jag vill. Det är svårt i skolan. Jag har inte träffat mina gymnasiekompisar, mitt tjejgäng liksom, sedan jul. Jag är sjukt ocharmigt grinig när jag är hungrig. Inte så himla inspirerande.

Det var nog det så länge! Hoppas att någon tycker att det här blir en bra blandning, eftersom det är mitt liv så tycker ju i alla fall jag att det är det, och det är väl huvudsaken.

Välkommen!